JINAB Förlag

Begreppet kulturarv är problematiskt både för forskare och för samhället. Vad är ett svenskt kulturarv i ett mångkulturellt samhälle? Kulturarvspolitik kan vara både en inneslutande och uteslutande kraft. Den kan vara en kulturellt homogeniserande kraft men kan också motverka en mångfaldsidé. Vilket kulturarv ska vi förmedla? Vilka redskap ger vi våra barn så att de kan förhålla sig till kulturarvet? Hur ser våra myndigheters förmedling av kulturarv ut? Detta är exempel på en del av de frågor som får sina svar i denna gedigna antologi.

Barn idag lever upp i familjekonstellationer som kan se mycket olika ut – skilsmässofamiljer, familjer med bara en förälder, homofamiljer och mångkulturella familjer för att nämna några. Många av oss lever med uppfattningen att en familj ska bestå av mamma, pappa, barn och att så har det alltid varit. Men forskningen visar att i ett historiskt perspektiv har familjelivet sett mycket splittrat ut och överensstämmer föga med vår eventuella idealbild. Den mångfald personer som omger och präglar barns vardag i det västerländska samhället är således inget nytt för barn. Denna skrift ger perspektiv på hur olika familje- och institutionsmönster formar och påverkar barns, ungas och vuxnas liv idag.

Den kommersiella marknaden vänder sig i allt högre grad till barn som konsumenter. Hur förhåller sig marknaden och barn till varandra och hur resonerar barn kring frågor om konsumtion och pengar. Detta är några av de många frågor som berörs i denna skrift.

Studenter vid Centrum för barnkulturforskning (CBK), Stockholms universitet, har sedan hösten 2003 kunnat läsa barnkultur på magisternivå. Barnkulturmagistrarna har skrivit uppsatser om skilda ämnen som exempelvis barns läsning, barnpublikens upplevelser på teatern och barns livsberättelser i förskolan. När Högskoleverket, i samband med utvärderingen av universitet och högskolor, granskade CBK år 2006 var omdömet mycket positivt, men man hade också ett förslag: ’’Många uppsatser handlar om ämnen som är av stort intresse för olika verksamhetsområden ute i samhället. Detta är en styrka som CBK borde använda…’’ (Högskoleverkets rapportserie 2007:12R, s. 36). Vi tyckte det var en bra idé. Ur CBK:s uppsatsbank har vi därför valt fem magisteruppsatser som författarna fått bearbeta till en mer hanterlig artikelform. Med dessa artiklar hoppas vi förmedla både utsikter från och insikter i barns kulturella liv.

Diskussionen om sambandet mellan estetik och pedagogik har uråldriga rötter. Hur kan olika estetiska uttrycksformer användas för att berika vardagslivet och underlätta inhämtandet av intellektuell kunskap? Ska kultur vara nytta eller nöje? Varför är konst bra för barn? Ska barn läsa litteratur för att det är roligt eller för att det är lärorikt? Teater för de minsta – är babydrama möjligt? Unga Riks har i många år spelat teater för barn i skolmiljö. Några olika projekt med problem och möjligheter presenteras. “Varför är jorden arg” frågar en 8-årig flicka – det blir utgångspunkt för Globträdets internationella verksamhet. Och kan det verkligen vara bra för småbarnen att se på TV? Denna skrift belyser dagens syn på dessa frågor.

Vad är lek? Ser leken likadan ut i alla länder? Under senare år har leken blivit ett nytt och fascinerande forskningsområde när barn görs till informanter om sin lek. Genom närstudier får vi en inblick i hur barn drar gränser i leken, hur etiska överväganden är betydelsefulla, hur lekens inneboende strukturer också kan leda till ond lek. Barns bildskapande, barns lek i konsten, barns lek i serier, lekens estetik och vuxenkonst samt den teatrala leken belyses liksom hur marknadens könsstereotypa leksaker styr leken. I ett längre historiskt perspektiv har inte barns lek stått i fokus för forskningen. Idag är det annorlunda – antologin är ett spännande belägg för det!

Vad är ett spädbarn? Är den västerländska normen för spädbarns utveckling universellt giltig eller kulturellt specifik? Och hur formas barns bilder i dialog med såväl lokal som global kultur? Hur styr vuxenvärldens attityder konstprojekt för barn i olika länder? Vilken funktion kan dansen ha i flyktingförläggningar? Hur varierar normer kring klass, etnicitet och sexualitet mellan tjejer i en och samma skola? Dessa frågor problematiseras i denna antologi, som också diskuterar de skilda världar för kinesiska barn som elitens barn och fängslade föräldrars barn lever i, vilka TV-nyheter man kan rapportera för barn och om de barn vi aldrig får glömma – de konstnärligt skapande barnen i Theresienstadt.

1989 antog FN Konventionen om barns rättig­heter, ratificerad av Sverige 1990. Med utgångspunkt från konventionen diskuterar och analyserar forskare och praktiker i denna skrift hur konventionen kan tolkas ur olika perspektiv och hur den kan omsättas i praktiken i det vardagliga arbetet. Såväl konventionens innebörd som begreppet kultur blir härigenom belyst på ett mångfacetterat sätt.

Barns smak, hur ser den ut och vad vet vi om den? Har barn smak, nej barn har dålig smak! Vem väljer vad barn ska titta på, läsa, sjunga och lyssna till? De som bestämmer måste väl veta något om barns smak? Eller? Många frågor kan ställas kring detta spännande ämne som forskare och praktiker försöker besvara i denna skrift.

Titeln med sitt frågetecken är medvetet vald för att antyda problematiken i denna skrift. Är barns fritid verkligen fri tid? Eller håller vuxenvärlden, i sin ambition att göra fritiden så innehållsrik som möjligt, att beröva barnen deras fria tid? Borta är många av de mellanrum och mellantider som fanns kring sekelskiftets bakgårdar och som möjliggjorde lek bortom de vuxnas kontroll. Barns miljö idag är alltmer kringskuren på grund samhällets förändring. Detta påverkar hur barns tid används, antingen det är på dagis eller fritids, på landsbygden eller i staden. Vikten av att ta vara på sin tid hör inte enbart dagens samhälle till, kring sekelskiftet var detta viktiga inslag i sommarlovskoloniernas ideologiska program liksom i de tidiga förskolornas och kindergartens målsättning. Forskare och yrkesverksamma på fältet vinklar och diskuterar dessa frågor ur olika perspektiv.

Att ha en egen personlighet, en identitet, är livsavgörande. Att hitta sin personlighet, om man nu kan säga att det finns en sådan, är en livslång process som påverkas från många olika håll. Ofta spelar idoler av olika slag en stor roll an­tingen det handlar om en barnboksgestalt, om musiker, om idrottshjältar, om bilder eller om djur, i detta fall hästar. Särskilt viktigt kan behovet av idoler vara för invandrade barn och ungdomar som berövats sin naturliga kulturella omgivning. Om detta och mycket annat handlar denna skrift.

I anslutning till milleniumskiftet föreslogs att årets symposium, och skrift nr 33, skulle belysa barn under 20 sekel. Det gick inte att riktigt hålla de angivna ramarna men denna skrifts artiklar spänner över hela tidsperioden. Från antikens barn till framtidens barn. Däremellan några musikaliska underbarn, Jesus-barnet, skämtvärldens barn, pojkar och flickor, kungabarn och gatubarn. Den heliga Birgitta, Nobel och Raoul Wallenberg som barn – många öden belyses ur många olika infallsvinklar.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.

Text om denna bok saknas.